Indikatorn visar andelen hushållsavfall som går till materialåtervinning inklusive biologisk behandling. I biologisk behandling ingår trädgårdsavfall till central kompostering, matavfall till central biologisk behandling samt hemkompostering och matavfall till kvarnar.
I detta ingår också den s.k. rejekten, dvs. den mängd som samlats in för materialåtervinning men som ej kunnat materialåtervinnas.
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Solna |
2011 |
22 |
|
1 |
Solna |
2012 |
28 |
|
2 |
Solna |
2013 |
31 |
|
3 |
Solna |
2014 |
25 |
|
4 |
Solna |
2015 |
26 |
|
5 |
Solna |
2016 |
27 |
|
6 |
Solna |
2017 |
26 |
|
7 |
Solna |
2018 |
26 |
|
8 |
Solna |
2019 |
26 |
|
9 |
Solna |
2020 |
30 |
|
10 |
Solna |
2021 |
31 |
|
11 |
Solna |
2022 |
34 |
|
12 |
Solna |
2023 |
35 |
|
13 |
Solna |
2024 |
38 |
41 procent av hushållsavfallet in till materialåtervinning i SÖRAB-kommunerna, vilket var en ökning från föregående år. De kommuner med högst andel materialåtervinning är Täby och Lidingö med 46 respektive 44 procent.
Minskningen av materialåtervinningen under 2018 berodde främst på att från och med det året räknas inte konstruktionsmaterial in i materialåtervinning. Även trädgårdsavfall till central biologisk behandling minskade under 2018, vilket kan berott på det varma vädret.
Miljöbarometern