Miljöbarometern
Indikatorn visar andelen hushållsavfall som går till materialåtervinning inklusive biologisk behandling. I biologisk behandling ingår trädgårdsavfall till central kompostering, matavfall till central biologisk behandling samt hemkompostering och matavfall till kvarnar. I detta ingår också den s.k. rejekten, dvs. den mängd som samlats in för materialåtervinning men som ej kunnat materialåtervinnas.
Avfall som materialåtervinns
Indikator AP. 1.2. 2| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Upplands Väsby |
2011 |
23 |
|
1 |
Upplands Väsby |
2012 |
24 |
|
2 |
Upplands Väsby |
2013 |
33 |
|
3 |
Upplands Väsby |
2014 |
34 |
|
4 |
Upplands Väsby |
2015 |
34 |
|
5 |
Upplands Väsby |
2016 |
34 |
|
6 |
Upplands Väsby |
2017 |
34 |
|
7 |
Upplands Väsby |
2018 |
28 |
|
8 |
Upplands Väsby |
2019 |
27 |
|
9 |
Upplands Väsby |
2020 |
29 |
|
10 |
Upplands Väsby |
2021 |
33 |
|
11 |
Upplands Väsby |
2022 |
31 |
|
12 |
Upplands Väsby |
2023 |
35 |
Kommentar
I snitt samlas 38 procent av hushållsavfallet in till materialåtervinning i SÖRAB-kommunerna, och det har legat på samma nivå i flera år. Målet på 50 procent är inte uppnått av någon av SÖRAB-kommunerna. De kommuner med högst andel materialåtervinning är Danderyd respektive Sollentuna på 42 respektive 41 procent.
Minskningen av materialåtervinningen under 2018 berodde främst på att från och med det året räknas inte konstruktionsmaterial in i materialåtervinning. Även trädgårdsavfall till central biologisk behandling minskade under 2018, vilket kan berott på det varma vädret.