Indikatorn visar hur stor det av allt matavfall som uppkommer som behandlas biologiskt (genom rötning) så att både växtnäring och energi tas till vara.
Biogasen tas tillvara genom att energiinnehållet i biogas kan nyttjas för att ersätta fossila bränslen. Växtnäringen används på åkermark, skogsmark eller andra grönytor.
Indikatorn följer upp både Huvudmål 4.3 och Periodmål till 2026 4.3.1.
| Rad-id | Kommun | Senaste värdet (%) | Datum |
|---|---|---|---|
|
0 |
52 |
2025 |
|
|
1 |
52 |
2025 |
|
|
2 |
47 |
2025 |
|
|
3 |
43 |
2025 |
|
|
4 |
42 |
2025 |
|
|
5 |
42 |
2025 |
|
|
6 |
40 |
2025 |
|
|
7 |
38 |
2025 |
|
|
8 |
34 |
2025 |
|
|
9 |
29 |
2025 |
Andelen av allt matavfall som behandlas genom rötning ökade mellan 2024 och 2025, och ligger nu på 42 procent i genomsnitt för SÖRAB-kommunerna. Målet är att allt matavfall som uppkommer behandlas så att näringsämnen och energi kan tas tillvara år 2032. Ökningstakten sedan 2021 är för långsam för att nå målet.
Den kommun som hade störst ökning mellan 2024 och 2025 var Upplands Väsby som ökade från 39 till 52 procent, och därmed tillsammans med Järfälla är de kommuner som har högst andel matavfall som går till rötning. Danderyd ökade från 42 till 47 procent och Lidingö ökade från 35 till 38 procent. Det fanns ett nationellt etappmål till 2023 då minst 75 procent av matavfallet skulle sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring och biogas togs tillvara, ett mål som ingen av kommunerna nådde.
Miljöbarometern