Indikatorn visar matavfall som samlas in separat från hushåll samt matavfall från verksamheter som till sin art och sammansättning liknar avfall från hushåll. Av matresterna skapas biogas och/eller biogödsel.
Matavfallet kan innehålla både sådant som blir över efter matlagning exempelvis kaffesump, skal och ben, men också matsvinn, alltså mat som hade kunnat ätas men blivit dåligt eller slängs av annan anledning.
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (kg/person) |
|---|---|---|---|
0 |
2021 |
34 |
|
1 |
2022 |
34 |
|
2 |
2021 |
33 |
|
3 |
2022 |
33 |
|
4 |
2021 |
38 |
|
5 |
2022 |
41 |
|
6 |
2021 |
24 |
|
7 |
2022 |
22 |
|
8 |
2021 |
41 |
|
9 |
2022 |
38 |
|
10 |
2021 |
33 |
|
11 |
2022 |
26 |
|
12 |
2021 |
34 |
|
13 |
2022 |
42 |
|
14 |
2021 |
36 |
|
15 |
2022 |
40 |
|
16 |
2021 |
28 |
|
17 |
2022 |
26 |
|
18 |
2021 |
32 |
|
19 |
2022 |
38 |
Mängden matavfall per person har inte förändrats i SÖRAB mellan 2021 och 2022. I Järfälla, Sundbyberg, Vallentuna och Täby ökade mängderna per person. I Solna, Sollentuna, Upplands Väsby och Lidingö minskade det. Danderyd var kvar på samma nivå.
Miljöbarometern