1.1.J Avfall som materialåtervinns

Indikator AP. 1.3. C

Indikatorn visar andelen kommunalt avfall (tidigare kallat hushållsavfall) som går till materialåtervinning inklusive biologisk behandling. I biologisk behandling ingår trädgårdsavfall till central kompostering, matavfall till central biologisk behandling samt hemkompostering och matavfall till kvarnar.

I detta ingår också den s.k. rejekten, dvs. den mängd som samlats in för materialåtervinning men som ej kunnat materialåtervinnas.

Indikatorn följer upp både Huvudmål 1.1, Huvudmål 1.2 och Huvudmål 1.3.

Diagram
Tabell
Jämför

Andel kommunalt avfall som samlas in för materialåtervinning, inklusive biologisk behandling

Välj kommun
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (%)
0	Upplands Väsby	2011	23
1	Upplands Väsby	2012	24
2	Upplands Väsby	2013	33
3	Upplands Väsby	2014	34
4	Upplands Väsby	2015	34
5	Upplands Väsby	2016	34
6	Upplands Väsby	2017	34
7	Upplands Väsby	2018	28
8	Upplands Väsby	2019	27
9	Upplands Väsby	2020	29
10	Upplands Väsby	2021	33
11	Upplands Väsby	2022	31
12	Upplands Väsby	2023	35
13	Upplands Väsby	2024	37

Datakälla: Avfall web (NT37)

Exportera data till Excel

Kommentar

41 procent av det kommunala avfallet, tidigare kallat hushållsavfallet, samlades in till materialåtervinning i SÖRAB-kommunerna 2024, vilket var en ökning från föregående år. De kommuner med högst andel materialåtervinning är Täby och Lidingö med 46 respektive 44 procent.

Minskningen av materialåtervinningen under 2018 berodde främst på att från och med det året räknas inte konstruktionsmaterial in i materialåtervinning. Även trädgårdsavfall till central biologisk behandling minskade under 2018, vilket kan berott på det varma vädret.